FRA – Politiker med krånglande samveten …

Detta är en skammens dag. Flaggan på halvstång.

Politiker med krånglande samveten löste sin inre och yttre konflikt genom att att inte gå dit… Ja, så kan man ju oxå göra, när jag inte gillar nåt på jobbet, så går jag helt enkelt inte dit. Om jag inte gillar vad ni gör med mina skattepengar, så betalar jag inte. Om min dotter inte gillar skola så säger jag; gå inte dit…

Jag har mejlat till ”våra” poliltiker. Tre har svarat (Gustav Blix, Andreas Norlén och Margareta Cederfelt svarade. En eloge för det, även om det är standard brev, ok, förstår att ni en dag som denna är överösta med mejl).

Men argumenten de anför i sina mejl är lama. Man hänvisar till olika kontrollinstutioner, en struktur av ”spärrar” som alla ska styras av människor, inom maktens sfär.

Men, vi medborgare kan i princip bara påverka vårt samhälle, våra liv, genom att rösta vart fjärde år. På så sätt överlämnar vi makten till er politiker.

Förutsättningen för att jag ska våga gå med på detta är att jag vet att ni politiker är omgivna av regelverk, grundlag, instutioner, domstolsväsende som skyddar mig mot er makt. Som skyddar mitt privatliv från ditt intrång. Nu har du, även om du röstade för den modifierade versionen av lagen,  medverkat till att ta bort detta skydd.

Uppenbarligen vet vi inte vårt eget bästa. Och från att i valpropagandan ha framställts sig som villiga valda ombud för oss, folket, har politikerskrået när de väl sitter vid rordret, omvandlats till auktoritära ”bossar”. Som pekar med hela handen. Och kör sitt rejs. eftersom vi, folket, ju är så okunnigt…vi vet ju inte vårt eget bästa…likt oskyldiga barn sitter vi där och daddar om privatliv och integritet och sådana petitesser…Likt paranoida skumma individer sitter vi väl där och påpekar för våra politiker att politiker faktiskt inte är så snälla ibland…Men, sånt som DDR kan ju bara inte inträffa hos oss, i Sverige, eller hur? Nä, vi är väl bara en bunt rädda kärringar, som man inte borde lyssna på…och det gör de ju inte heller.

Demokratisk – vad  är det? Uppenbarligen inte att lyssna. Uppenbarligen tar de det förtroende de fått rätt så lätt. 

Maktlösheten lägger sig som ett grått fuktigt täcke över Sveriges befolkning.  

Den parlamentariska vägen körd?

Vad återstår?

Civilolydnad, naturligtvis icke-våldslig sådan, enda vägen?